strawberyweed

alla frågar vems jävla idé detta var, jag med. det var min idé men vafan tänkte jag? hur ska jag kunna lämna mina fina vänner, min familj och allt i 10 fucking månader?! och tompan lixom vafan tänker jag hihahehehhe skojja. menne. ah. desutom känns det som om jag bara drar ner alla i  skiten med mig och får alla att må dåligt. som om jag ginte mår dåligt nog över detta.. och jag har bråkat så mycket denna sommar med folk jag verkligen inte vill, en jag vill dock, men med jessan idag och dom senaste dagarna typ, karin härom veckan.. vafan händer lixom? i dont know really. En sak jag vet dock är att det kommer bli sååå jääääävla bra när jag kommer tillbaka. allt har varit så random denhär sommaren och så bra, men nu känns det bara som att allt faller samman. jag har inte gråtit så mycket över det, men jag vet att på fredag, när jag står där och dom finaste vinkar av mig,.. då jävlar kommer jag gråta ur all vätska ur min kropp.. vafan.. men ah. det är lite älska mig för att jag åker känsla av vissa människor.. menmen orkar inte nu ska jag prata allvar med sonja.
kommer funka måste funka.
ni är bäst. ni vet vilka ni är. vafan ska jag ta mig till?!




men jag hoppas att ni vet att jag är med er, hur långt borta jag en är. ni kommer iaf alltid finnas hos mig.